Intressant läsning

STRESS

Stress är skadligt i för höga doser och speciellt då under längre perioder. Det som gör att en hund blir stressad är att stressystemet sätts igång för ofta.
Om det blir för ofta som stresshormonerna skickas ut från binjurarna blir dessa till slut tvungna att anpassa sig för att bli större för att klara pressen. När hunden sedan har fått förstorade binjurar, så kommer de att skicka ut en för stor mängd stresshormoner.
Stressfaktorer delas in i understimulering, överstimulering och osäkerhet.

UNDERSTIMULERING: hundar är gjorda för aktiviteter och behöver tillräckligt med motion, både fysiskt och mentalt. Många hundar har ett passivt och tråkigt liv och de vilar alldeles för mycket. Eftersom hundar är flockdjur är de som vuxna ganska passiva och blir aktiva först när någon annan tar initiativ. Aktiverar man inte sin hund kommer den att vila i väntan på att något ska hända. De hundar som vilar mest har visat sig vara de mest problematiska på grund av att de är understimulerade. Varför är de lugna inomhus när de behöver aktivitet och egentligen borde hålla igång i ett?
DÄRFÖR ATT DE ÄR FLOCKDJUR MED OSS SOM LEDARE!
En av flockledarens plikter är att ta initiativ till aktivitet. Flockens aktiviteter sker tillsammans, likaväl som vilan sker ihop. Valpar är undantag. De har fullt upp med energi men redan vid sex-sju månaders ålder märker vi att de börjar bli lugnare och anpassa sig till de vuxna flockmedlemmarna.

Att vara isolerad från sällskap hör också till denna grupp av stressfaktor, liksom att vara ensam mer än fem-sex timmar totalt per dag. Valpar ska inte vara ensamma alls annat än i korta stunder.

ÖVERSTIMULERING: Hundar som ständigt utsätts för jakt- och kamplekar kommer att bli stressade. Andra exempel är om man kastar bollar och pinnar överdrivet eller intensiva lekar med andra hundar eller med ägaren. Hunden kan då bli så uppspelt att han blir aggressiv av stressen som orsakas av överstimuleringen. Om hunden långvarigt utsätts för överstimulering kan immunförsvaret försvagas och dessutom är skaderiskerna stora när hunden överanstränger muskler och leder.
OSÄKERHET: Är man som hundägare inkonsekvent, otålig eller okunnig skapar man lätt osäkerhet hos hunden som av den anledningen blir stressad.
Andra problem relaterade till stress är:
NERVOSITET: hunden är nervös och reagerar på minsta ljud utan anledning.
RASTLÖSHET: hunden är rastlös, springer omkring och har svårt att sitta still.
FRUSTRATION: hunden nås av ett tillstånd då han inte får göra som han vill. Irritation genererar mera kroppskrafter. Stresshormoner utsöndras och hunden kan bli aggressiv. Hundar som aldrig får vara lösa utan alltid måste gå i koppel eller stå bundna blir ofta skälliga och kan även bli aggressiva av stressen.
Stress och hjärnan
Den viktiga balansen

B-vitaminer är bra mot stress både för oss och hunden.
Har man en hund som lätt blir stressad kan det vara värt att prova B-vitamin. B-vitamin är vattenlösligt vilket innebär att det går nästan inte att överdosera, då överskottet kommer ut via urinen.
Hjärnan behöver ett ämne som heter serotin som styr våra signalsubstanser i hjärnan och vårt känsloliv. Kroppen tillverkar serotoninet genom att förbruka trypofan som är en livsviktig aminosyra som kroppen inte kan tillverka själv, utan vi måste få i oss det via kosten.
Här har vi då B-vitaminer samt proteinrik föda och kolhydrater.
Om man har en hund som är stressad eller har lätt för att bli stressad, kan den behöva mer serotonin.
Många delar av hjärnan hjälper till att balansera känslor med förnuft.
Emotionella beteenden är kvicka
Logiska beteenden är långsamma

Vad kan vi ge våra hundar för att tillsätta mer serotonin
Kolhydrater, banan, pumpakärnor, squashkärnor(krossade eller malda ca 1 msk om dagen)
mjölkprodukter(laktosfria hundar är laktosintoleranta) spenat, brunt ris, fet fisk, parmesanost, äggvita (torkad ca tsk per mål) och B-vitamin

Vad bör vi undvika
Majs i alla former, nötter, avokado och sesamfrö.

Fästingsäsongen är här

Fästingar trivs i högt gräs, buskage och fuktig mark. Fästingar äter bara några få mål i livet. De kan inte dricka med munnen, utan suger upp fukten via andningshål på sidorna. Därför är luftfuktigheten så avgörande för den. När fästingen är på jakt efter ett nytt värddjur kryper den upp i växtligheten, sällan högre än en meter. Där sitter den och väntar på att något ska stryka förbi.
Kontrollera pälsen på Din hund varje dag. Risken för att den ska få sjukdomarna borrelia och anaplasmos efter ett fästingangrepp är mindre ju kortare tid fästingen har suttit på Din hund. Om kroppen går av och huvudet blir kvar så badda med alsolsprit. Huvudet trillar av sig själv så småningom. Peta inte och försök att få ut huvudet för då är det lätt att det blir infekterat.
Det är den i Sverige vanligast förekommande fästingen, Ixodes ricinus, som är bärare av borrelia och anaplasmos.
Borreliabakterierna finns i fästingens magtarmkanal och de överförs via fästingens saliv, detta sker 1-2 dygn efter att fästingen satt sig fast. Alla fästingar har inte borreliabakterierna i sin magtarmkanal, andelen infekterade fästingar varierar i olika områden i landet. Symtomen varierar, allt från hälta till njurskador och hjärtpåverkan förekommer. Vanligaste symtomet är dock hälta. Diagnos ställs med hjälp av symtom och blodprov. Borrelia behandlas med antibiotika. Om den inte behandlas kan den ge kroniska skador
Anaplasmos sprids även den via fästingbett och här räknar man också med att det tar minst ett dygn från att fästingen satt sig till smitta överförs. Symtom vid infektion kan vara feber, slöhet, dålig aptit och koordinationssvårigheter. Diagnosen ställs med hjälp av symtom och blodprov. Anaplasmos behandlas med antibiotika.

SJUKDOMAR från fästingar
• Anaplasmos
o Akut feber, trötthet, inappetens (hälta)
o De mår kort och gott inte bra, kräks och har Hög feber (upp mot 40˚)
o Det är lätt att upptäcka sjukdomen i mikroskopet och det går fort att behandla den.
o Smittan sitter i fästingens tarm och smittar därför inte förrän efter ca ett dygn om inte fästingen avlägsnats.

• Borelios
o Vandrande hälta, trötthet (och ibland feber.)
o De flesta smittade hundar får aldrig några symtom.
o Smittan sitter i fästingens tarm och smittar därför inte förrän efter ca ett dygn om inte fästingen avlägsnats.

• TBE
o De flesta infekterade får aldrig symtom.
o Enstaka misstänkta fall
o Tecken på sjukdomen; de kan få kramper och skakningar. Det kan verka som om nervsystemet är ur spel.
o Svårt att ställa diagnos.
o Hos människor tar man både benmärgsprov och blodprov för att fastställa sjukdomen, det gör man inte hos hundar.
o Smittan sitter i fästingens saliv och smittar på en gång.